Januari 2020

Pelle Svanslös har kommit på film igen. Det förtjänar han. Och Maja Gräddnos förstås. I sina berättelser om katternas liv och leverne skildrade Gösta Knutsson med stort inkännande mobbningens mekanismer. Det är allmänt känt att katterna hade sina förebilder bland personer i dåtidens Uppsala, men det är inte i alla delar känt vem som var vem. Men det spelar inte så stor roll. Berättelserna har stor allmängiltighet.

Pelle har ett lyte. Hans svans blev avbiten av en råtta när han var liten och nu blir han retad för det. Liksom många mobboffer förmås han tro, att mobbningen beror på honom själv. Men det är ju alltid så att problemen och orsaken till mobbningen finns hos mobbarna. I detta fall den elake Måns och medlöparna Bill och Bull. Som vanligt finns också åskådare som är beredda att stödja den som verkar avgå med segern. Vi vet alla vem som gör det. Och vem som hjälpte honom dit.

Hälsningar
Mats Jonsson

December 2019

I Upsala Nya Tidning  den 21 december kunde man läsa följande: "Ex-chef döms   - drev fram självmord bland anställda. Över 30 anställda drevs till självmord när det franska bolaget Orange omorganiserades. Vd:n lovade sin ledning att de anställda skulle lämna antingen genom fönstret eller genom dörren. Nu döms han till fängelse och telekomjätten till böter för att ha skapat en utstuderad mobbningskultur". 

Varför ska det vara så svårt att kriminalisera mobbning och döma mobbare i Sverige när man kan göra det i Frankrike? 

Hälsningar
Mats Jonsson

November 2019

Det är farligt att vara populär. En idrottsstjärna eller artist är hela folkets hjälte så länge han/hon är framgångsrik. Men om han/hon förlorar eller gör bort sig så blir han/hon en folkförrädare, som obarmhärtigt kastas för vilddjuren. Detta har Zlatan Ibrahimovic fått erfara i  Malmö, där hans staty har vandaliserats. Han anses ha svikit sin hemstad för att han valt att stötta ett annat lag. 

Många av dem som drabbats av mobbning i sitt arbetsliv eller eljest i sin sociala tillvaro har varit framgångsrika, innovativa och omtyckta dessförinnan.Kanske har de t.o.m. fått positiv uppmärksamhet i offentligheten.  Men därmed har de också framkallat avundsjuka, som legat latent till dess den fått möjlighet att bryta ut i full kraft. 

Hälsningar
Mats Jonsson

Oktober 2019

För de allra flesta människor är det viktigt att tillhöra en gemenskap av något slag. Det kan handla om familj, släkt, klan, bygemenskap, landskap, nation, skolklass, förening, församling, fackförbund, politiskt parti, studiecirkel, arbetsgemenskap eller något annat. 

Det stora intresset för släktforskning och hembygdsengagemang vittnar om detta. Tillhörighet bidrar till individens identitet. I gemenskapen kan individen finna trygghet, uppskattning, vägledning och stöd.

Att stötas ut ur en sådan gemenskap är därför traumatiskt och kan medföra  psykisk, social och ekonomisk katastrof för den som drabbas.Det är detta som inträffar vid mobbning. Det är oerhört frustrerande och smärtsamt att få höra, att människor med vilka man tidigare upplevt gemenskap och arbetsglädje sviker och vänder sig emot en. Att tidigare vänner och kollegor vänder bort huvudet eller flackar med blicken i stället för att hälsa. Att bli föremål för förtal av människor man litat på i åratal. Att bli utraderad där man tidigare var sedd och uppskattad. Eller åtminstone trodde att man var det.

Därför måste vi få bort mobbningen nu. Det är bråttom! Fler och fler drabbas. Utvecklingen går åt fel håll!

Hälsningar
Mats Jonsson 

September 2019

Bland TV-serierna dyker det ständigt upp tävlingsmoment i både underhållningsprogram och mer kulturella program. Somliga långkörare går helt och hållet ut på tävling och konkurrens av typen Robinson. Andra har tävlingsinslaget mer som ett bihang, som tex "Allt för Sverige" eller "Bytt är bytt".

  Naturligtvis kommer detta,som ibland kallas "förnedrings-TV" att sätta sina spår i verklighetsuppfattningen hos både äldre och yngre. I den första typen av serier återfinns en brutal kamp och utslagning, som inte så litet påminner om antikens gladiatorspel eller Medelhavsvärldens tjur-  och tuppfäktningar.  I den andra typen av program finns ett allmänbildande huvudtema, som mycket väl kan stå för sig själv utan att någon behöver lämna scenen med gråten i halsen. 

I bägge typerna blir kontentan, att vår tillvaro kräver offer. Någon eller några andra måste slås ut för att man själv ska få det bra. Mobbningsupplägget är färdigt! I all tävlings- och idrottsverksamhet måste man vara observant på att en fascistoid samhälls- och människosyn kan lura om hörnet. När det gäller "förnedrings-TV" är frågan om man inte redan går över gränser, som inte ska passeras. 

När vi regelbundet matas med program av detta slag kan vi förledas att reagera med kallsinne inför utslagning i arbetsliv och skola.

Hälsningar
Mats Jonsson 

Augusti 2019

Bland allmänheten finns en utbredd föreställning om att vi har en tillräcklig och effektiv lagstiftning mot mobbning och trakasserier. Många blir förvånade - och det med rätta - när de får veta, att så inte är fallet och att man inte kan fälla någon personligen i domstol för mobbning.

Hur kan detta komma sig? En väsentlig orsak är att man på alltför många håll, både bland personer och organisationer har kommit underfund med, att mobbning och trakasserier är ett effektivt och praktiskt sätt att göra sig av med folk man inte gillar. Och det kan man alltså göra utan att riskera att ställas till svars någonstans.

I vårt arbete för att mobbning ska kriminaliseras märker vi ju hur man tvekar och slingrar sig på sina håll. Då kan man befara att någon har fingrarna i syltburken. Man vill inte frånhända sig möjligheten att utöva mobbning. Men man gömmer sig bakom fraser som "lagstiftning är inte rätt väg att gå".

Naturligtvis är det ovanligt, att man röstar mot en ordning, som man själv har nytta och fördel av. Men det har ändå förekommit. Tex när ridderskapet och adeln tillsammans med de andra ständerna röstade bort ståndsriksdagen i december 1865.

Hälsningar
Mats Jonsson

Juli 2019

 Ifråga om olika oönskade  sociala problem, kriminalitet och annan skadlig verksamhet råder olika åsikter om vad som är viktigast i bekämpandet därav, bestraffning av förövare eller förebyggande verksamhet. Samma sak visar sig i diskussionen om mobbning.  Det ena behöver nu inte utesluta det andra. Men det finns betydande svårigheter på vägen.  Effekten av förebyggande åtgärder är även i detta fall nära nog omöjlig att mäta. För att kunna sätta in de rätta förebyggande åtgärderna måste man också känna till  med vetenskaplig säkerhet vad som orsakar mobbning. Annars kommer åtgärderna att missa målet , hur välmenande de än är. 

En ny forskningsrapport i ämnet har nu offentliggjorts. I olika medier meddelas, att "Barn vars föräldrar är nedlåtande och hånfulla mot dem löper större risk, att själva bli mobbare eller mobboffer. - - - Många mobbare har föräldrar, som är aggressiva, bestraffande och avvisande. En forskargrupp från Sverige, USA och Kanada har nu identifierat ytterligare en form av föräldraskap - de som är direkt nedlåtande mot sina barn. Dessa föräldrar använder nedvärderande och förminskande uttryck för att förolämpa och och frustrera barnet.  - - - Det kan handla om hur föräldrar bemöter sitt barns öppenhet. Att man svarar med kritik, sarkasm eller förminskande. Utsätts du för det som ung  blir du förbannad och aggressiv - - - säger Håkan Stattin, professor em. vid Uppsala universitet och ansvarig för studien. Har ungdomarna föräldrar, som är hånande eller föraktfulla blir de aggressiva och tar ut det på andra  i form av mobbning. - - -  Forskarna har följt 1409 barn under tre år i årskurs 7 - 9 i Sverige." 

Fortsatt diskussion lär följa på olika håll.

Hälsningar
Mats Jonsson

Juni 2019

Nu har jag publicerat riksdagspartiernas svar på den enkät, som jag skickade till dem inför valet i höstas. Alla partierna skyndade sig att svara i tid före valet. Dessa svar får alltså betraktas som partiernas officiella ställningstaganden i denna fråga.

 Inför det förra valet skickade vi också ut en liknande enkät. Man kan konstatera, att partierna vid det senaste valet visar ett betydligt större intresse för och insikt i frågorna om mobbning. Svaren är mer ingående och genomtänkta än tidigare.

Nu överlämnar jag åt läsarna att gå igenom och jämföra partiernas svar med varandra. Den stora likheten är ju att de generellt tar frågorna på större allvar. Detta är hoppingivande och vi vågar påstå, att OMM:s ihärdiga påverkansarbete genom media, personliga kontakter, i Almedalen osv under det senaste decenniet har bidragit till detta.

Det finns naturligtvis skillnader också. Partierna har ju av tradition olika hållning när det gäller tex tilltron till myndigheters och offentliga organisationers förmåga att komma till rätta med problem. Detta avspeglas på ett intressant sätt i svaren på den sista frågan.

 När det gäller frågan om kriminalisering av mobbning kan man konstatera, att fler partier än tidigare är öppna för en utveckling åt det hållet, eller åtminstone en fri  diskussion om saken. De partier som redan tidigare tagit ställning för kriminalisering är ju Centerpartiet och Liberalerna och det är värt att reflektera över att just de liberala partierna intar denna hållning.

Det som behöver ske nu är att riksdagen fattar beslut om en utredning av frågorna om mobbning. Därvid bör man inte låta hindra sig genom att hänvisa till omarbetade föreskrifter och den nya myndigheten. Dessa kan ju bli bromsklossar på vägen mot en effektiv lagstiftning.

Det förefaller som att det kan finnas majoritet i riksdag och regering för en sådan utredning.

Bästa hälsningar
Mats Jonsson

Maj 2019

Svar från miljöpartiet

Organisation Mot Mobbning ber härmed att få ställa följande fyra frågor till våra riksdagspartier:

  1. Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

Ja absolut. Övriga svar sammanfattar vår hållning gällande mobbing i arbetslivet. Gustav Fridolin redogör för hur vi tänker kring mobbning i skolan och hur det bör motverkas i nedanstående artiklar:

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2017/09/hatet-pa-natet-goder-mobbarna-i-skolan/

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/11/nu-tar-vi-ett-samlat-grepp-mot-mobbning2/

Värt att nämna angående mobbing på nätet, är att vi i regering under mandatperioden har infört ett nytt brott – olaga integritetsintrång – som gör det olagligt att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida integritetskänsliga bilder och uppgifter, såsom nakenbilder och andra kränkande uppgifter. Vi har även utvidgat bestämmelsen om olaga hot så att det blivit straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, till exempel hot om att sprida nakenbilder på någon annan. Utöver detta måste de som tillhandahåller en interaktiv tjänst på internet, till exempel Facebook, numer ta bort meddelanden som uppenbart utgör olaga hot eller olaga integritetsintrång.

2.      Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

Mats Pertoft och Magnus Ehrencrona (MP) har lagt fram en motion där de föreslår att utreda möjligheten att kriminalisera mobbning. Läs motionen i sin helhet här: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/kriminalisering-av-mobbning_H102Ju421

3.      Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

Samhället behöver vara tydligare med att mobbning är oacceptabelt, för att ansvar ska tas och resurser avsättas. Miljöpartiet vill se skarpare sanktioner mot de arbetsgivare som inte följer lagstiftningen gällande diskriminering och trakasserier. Nu tillsätts därför  en utredning som ska ta fram förslag på hur tillsynen över diskrimineringslagen kan bli mer effektiv. Om en arbetsgivare nonchalerar lagens krav att förebygga diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen måste det få konsekvenser

4.      Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla i mars 2016, innebär ett stort steg framåt och nya möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är tre områden som står i fokus för de nya föreskrifterna. Arbetsmiljöverket har också fått i uppdrag att vidareutveckla och sprida information om föreskrifterna.

Men situationen kan och bör förbättras på fler sätt. Både ekonomiskt och sett till mänskligt lidande är mobbing ett mycket omfattande och allvarligt problem. Och ur båda de aspekterna är förstås det allra bästa om vi kan lyckas förebygga att kränkningar och mobbing uppstår överhuvudtaget.

När organisationen och arbetsmiljöarbetet inte fungerar ökar risken för mobbing och det är en anledning till att vi i regering har prioriterat arbetsmiljöpolitiken, bland annat genom att inrätta en myndighet för arbetsmiljökunskap.

Kvinnor i offentlig verksamhet är en grupp som ofta drabbas och där finns mycket som kan göras för att förbättra arbetsmiljön, minska stressen och grogrund för mobbning. Miljöpartiet anser att offentliga arbetsgivare ska går före för jämställda löner och rätt till heltid och vill förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen genom mer personal, kompetensutveckling och bättre arbetsvillkor. Vi har även genomfört, och vill se fler, stora satsningar på fler anställda i skolan.

April 2019

Hej Mats,

tack för ditt mail. Här kommer Liberalernas svar.

  1. Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

Ja, skollagen ska skärpas så att det blir lättare att avhysa, avstänga och flytta förövare till en annan skola. Alla huvudmän ska ha en väl fungerande mottagningsorganisation så att en flytt kan ske snabbare än idag. På lektionerna ska mobilförbud råda. Rektor ska ges rätt att besluta om att skolan ska vara mobilfri under hela skoldagen, t,. ex. på raster för att undvika felaktig användning av mobiltelefonerna när elever tar kränkande bilder och ägnar sig åt nätmobbning.

       2. Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

Ja. :)

       3. Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

Ja, alla skolhuvudmän skall ha avtal med landsting för att stärka elevhälsoarbetet och för att undvika att elever hamnar mellan stolarna. Socialtjänsten ska kopplas till skolans elevvårdsteam, sekre­tessregler får inte bli ett hinder för elevens välbefinnande. Varje skola ska ha en direktkontakt med särskild socialsekreterare.

       4. Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

Ja, det är en svår fråga, men det är verkligen vår förhoppning. Liberalerna kommer att följa utvecklingen noga för att eventuellt skärpa formuleringarna ytterligare.


Med vänliga hälsningar,
Lars Granath
Utredare Utbildning
 

Mars 2019

Svar från Sverigedemokraterna

        1.Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

Ja, vi vill se hårdare åtgärder mot dem som utsätter någon för mobbning. Om det är i skolmiljö måste mobbare i slutändan flyttas. Vi har föreslagit pliktskolor för elever som är ett allvarligt hot mot ordningen och tryggheten på ordinära skolor. På arbetsplatser som har problem måste ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas.

  1. Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

Vi är beredda att överväga det i dialog med allianspartierna.

  1. Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

Det är viktigt att den som utsatts för mobbning får den hjälp och stöd som krävs för att kunna känna sig trygg och återfå sin självkänsla. Ytterst är det en fråga där både kommuner och sjukvården måste involveras.

  1. Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

Det räcker inte att omformulera föreskrifter och inrätta nya myndigheter. Vi vill framförallt lyfta ett systematiskt arbetsmiljöarbete som en viktig åtgärd för att komma tillrätta med problem med mobbning.

 

---

Vänligen
Deniz Norgren
Informationssekreterare
Sverigedemokraterna

 

Februari 2019

Svar från Kristdemokraterna

Hej!

Tack för era frågor till Kristdemokraterna. Här kommer våra svar.

1. Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

Ja, det här är en angelägen fråga för att vi ska få ett människovänligt arbetsliv.

2. Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

Det finns anledning att pröva den frågan. Många handlingar som begås som mobbing är redan idag brottsliga.

3. Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

Att den psykosociala arbetsmiljön är god är en förutsättning för att kunna göra ett bra arbete. Att gå till jobbet med en klump i magen av oro för hur dagen ska arta sig ska ingen behöva uppleva. Arbetsplatsers skyddsombud spelar en viktig roll för att värna och kommunicera sina arbetskamraters arbetsmiljö. Skyddsombuden måste vaka över både de fysiska, organisatoriska frågorna såväl som de social och psykiska arbetsmiljöfaktorerna. All form av kränkande särbehandling är oacceptabel. Vi bör ställa ett särskilt ansvar på arbetsplatsers ledarskap. Ledare som värnar en sund kultur på arbetsplatsen och som inte drar sig för att sätta tydliga gränser är en förutsättning för att bygga en hållbar arbetsmiljö. Kristdemokraterna vill prova en modell med arbetsplatsrådgivare, som ska kunna utgöra ett stöd i såväl arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt, som i enskilda rehabiliteringsfall. Stödet ökar arbetsgivarnas kunskap om arbetsmiljölagens krav på arbetsanpassning och rehabilitering. Det främjar också deras kunskaper om hur rehabilitering går till i praktiken. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan integreras på ett bättre sätt med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen .

4. Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

De gynnar saken, men behöver utvärderas hur effektiva förändringarna är.

Med vänlig hälsning,
Tove Fridman

-------------------------------------------
Kommittéhandläggare
Kristdemokraternas riksdagskansli
e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Januari 2019

Enkät Organisation Mot Mobbning

Vänsterpartiets svar på era frågor.

1. Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

Svar: Idag far många illa i såväl arbetslivet, i skolan och på nätet på grund av kränkande särbehandling, trakasserier eller mobbning. Detta utan att det i många fall leder till några åtgärder. Det behöver vidtas många olika åtgärder för att komma åt och minska detta problem. Vi diskuterar frågan och har lagt flera olika förslag, bl.a. vill vi lägga fram ny lagstiftning för att komma till rätta med mobbning i arbetslivet. Vi vill även stärka elevhälsan och det förebyggande arbetet på skolorna samt att Skolverket och Skolinspektionen ska jobba mer riktat med arbetet mot sexuella trakasserier. Under flera år har vi även lagt fram förslag och krävt åtgärder mot näthat samt även lyft problematiken med hämndporr.

 

2. Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

Svar: Idag saknas en tydlig lagstiftning som skyddar den som utsätts för mobbning på jobbet. En lucka i lagstiftningen gör att anställda kan frysas ut och systematiskt mobbas av en chef eller av andra arbetstagare utan att någon ställs till svars. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta förebyggande mot trakasserier och mobbning, men den arbetsgivare som inte prioriterat det förebyggande arbetet eller inte åtgärdat påtalad mobbning behöver i dag inte stå till svars ens om det går så långt att den drabbade blir sjukskriven. Vänsterpartiet anser att arbetsrätten behöver stärkas så att de drabbade kan få sin sak prövad samt få upprättelse och ekonomiskt skadestånd. Därför behövs en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Fackförbundet Vision har formulerat ett förslag på hur en sådan lagstiftning skulle kunna utformas. Vi anser att förslaget är en bra utgångspunkt för ett kommande lagstiftningsarbete.

 

3. Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

Svar: Vi arbetar för att förstärka rehabiliteringen men har inga specifika förslag som riktar sig direkt till mobboffer. För att hjälpa de individer som drabbas vill vi skärpa arbetsgivarnas ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering så att de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar får kännbara ekonomiska sanktionsavgifter. Vi vill även stärka skyddsombuden och tillföra mer resurser till Arbetsmiljöverket i syfte att förbättra kontroll, tillsyn och uppföljning

 

4. Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

Svar: Vi räknar med att detta kommer innebära stora förbättringar men vi tror att det behövs mer för att stävja all mobbning. En ytterligare viktig åtgärd är den lag mot mobbning i arbetslivet som vi föreslår. En sådan lag skulle dels verka förebyggande (få arbetsgivare att ta tag i problemen), dels ge de drabbade möjlighet att få sin sak prövad samt få upprättelse och ekonomiskt bistånd. 

December 2018

Svar från socialdemokraterna.

 

Hej Mats,

Tack för dina frågor i ett mycket viktigt ämne där vi alltid kan göra mer. Här kommer svar från socialdemokraterna.

Med vänliga hälsningar
Ulla Johanson
Socialdemokraterna

 

1.       Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

Svar: Mobbingsproblematiken är stor och allvarlig för såväl enskilda individer som hela samhället. Mest aktiv är diskussionen när det gäller arbetslivet eftersom det är uppenbart att ett resultat av slimmade organisationer, omorganisationer och kortsiktig jakt på vinst gör att personal kommer i kläm och kan visa sig som mobbing.

När det gäller arbetslivet tittar vi på en rad olika lösningar som skulle kunna skapa en positiv utveckling. Vi vet också att det finns olika förslag som t.ex. fackliga organisationer fört fram. Vi kan dock tycka att det är tråkigt att arbetsgivarna tar så dålig del i debatten eftersom det är tydligt att arbetsgivaren har det avgörande ansvaret.

 

När det gäller hat och hot på nätet ökar det hela tiden. Det är en baksida med att de sociala medierna breder ut sig. Vi socialdemokrater har föreslagit åtgärder för denna och nästa mandatperiod.

 

När det gäller skolans personal hänvisar vi till stycket ovan i detta svar. För elever gäller arbetsmiljölagen till stora delar och därtill har rektorn ansvar. Och vi kan inte nog poängtera att de som har ansvar också ska ta sitt ansvar.

 

2.       Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

Svar: För närvarande har vi inga sådana förslag men frågan diskuteras också inom socialdemokraterna.

 

3.       Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

Svar: Det krävs hela tiden justeringar och kompletteringar i den verksamhet som bedrivs. Snarare är det organisatoriska förändringar hos olika aktörer än lagstiftningsförändringar. Konkret har det skett ett förtydligande av ansvaret för arbetsgivaren att stödja anställda åter i hälsa och arbete. För närvarande har vi inga förslag på förändringar av rehabiliteringen för specifika grupper mer än att alla rehabiliteras ska mötas med värdighet och respekt..

 

4.       Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

Svar: Vi är medvetna om att problemen är stora och tyvärr också växande. Det har varit väldigt mycket svårare att få till lösningar än vad vi föreställt oss. För bara två år sedan kom en ny föreskrift som riktar in sig på press och stress. Vi har dock fått signaler att landets arbetsgivare inte tar denna föreskrift på så stort allvar som vi hade hoppats på. Det ser vi mycket allvarligt på. I alla våra kontakter med arbetsgivare men också de fackliga organisationerna påminner vi om vikten och tar reda på hur parterna har valt att använda föreskriften. Också här är det viktigt att den som bär ansvaret också tar ansvar så att vi inte bygger upp parallella system istället för att utkräva ansvar av den som redan är ansvarig.

 

November 2018

Hej Mats!

 Här kommer svar från Centerpartiet på de frågor från Organisation Mot Mobbning som du skickat till oss.

 Vänliga hälsningar

 Johan Fälldin

Politiskt sakkunnig
Centerpartiets Riksdagskansli
Sveriges Riksdag, 100 12 Stockholm

Besöksadress: Mynttorget 2

Telefon: 08-786 45 33 | Mobil: +46703570903 | Växel: 08-786 40 00
www.centerpartiet.se | Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 1. Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

 Svar: Ja, bland annat när det gäller hur man hanterar situationen när någon blivit mobbad. Inte sällan flyttas den som utsätts, snarare än den som trakasserar. För att kunna agera mot det vill vi se en ökad proportionalitet i hur uppsägningar hanteras i fall där någon betett sig illa mot en kollega. Idag kan en process att säga upp en person som betett sig illa ta orimligt lång tid genom att en uppsägning ogiltigförklaras. Förövaren kan därmed gå hemma med full lön under en lång tid. I praktiken belönas förövaren för sitt beteende. Vi vill begränsa tiden då detta kan ske till sex månader. Det skulle göra att personer som betett sig illa snabbare får lämna arbetsplatsen.

 När det gäller mobbning i skolan behöver mer behöver göras för att barn och ungdomar ska känna sig trygga i sina skolor. Vi vill därför ha nolltolerans mot mobbning och att det ska bli lättare att flytta på den person som mobbar och gör att andra elever inte känner sig trygga.

  2. Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

 Svar: Ja. Vi är Centerpartiet, och vi står bakom vår politik. Det är viktigt att kraftfullt arbeta mot mobbning och för att ingen ska behöva gå till skolan eller jobbet med en klump i magen på grund av kränkningar och mobbning.

  3. Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

 Svar: För att de som behöver hjälp ska kunna få det snabbt behövs en elevhälsovård och skolhälsovård i toppklass. De måste bli snabbare på att agera när de får kännedom om mobbning och trakasserier. För att kunna göra det är det viktigt att tillgången på skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och psykologer är god. Det behövs också en bättre samverkan mellan skolhälsovården, barnavården, barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningen och socialförvaltningen. På samma sätt behöver det bli lättare för dem som blir mobbade i arbetslivet att till exempel få hjälp med samtalsstöd och liknande insatser.

 4. Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

 Svar: Nej, det är bland annat därför vi är beredda att se över lagstiftningen. Vi ställer oss frågande till om den nya myndigheten är en lösning på de problem som finns. Mobbning är ett en företeelse som, snarare än genom att skapa nya myndigheter, måste motverkas genom aktiva åtgärder i skolor och på arbetsplatser.

Oktober 2018

Jag publicerar på denna sida  i tur och ordning riksdagspartiernas svar på de frågor som jag återgav i september. Därefter kommer jag att bidra med en kommentar.

Hälsningar
Mats Jonsson

 

Från: Nya Moderaterna <Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. >
Skickat: den 6 september 2018 14:07
Till: Mats Jonsson
Ämne: SV: Angående mobbning
 

Hej Mats och tack för ditt mejl,

1. Ja. Vi tycker det är viktigt att förebygga och bekämpa mobbning, särskilt i skolan men också i övriga samhället. Alla barn har rätt till en trygg skolgång.

 2. Vi har inga sådana förslag i dagsläget. Däremot är det grundläggande att exempelvis trakasserier alltid polisanmäls och utreds.

3. Den som drabbats av mobbning och behöver insatser från t.ex. hälso- och sjukvården ska självklart få det. Vi ser särskilt allvarligt på att vårdköerna fördubblats sedan 2014 – det innebär att människor får vänta på hjälp och vård. Vi satsar tre miljarder kronor om året för att snabbt korta vårdköerna.

 4. Arbetet mot mobbning måste fortsätta, på flera olika sätt. Det handlar till exempel om att alla skolor ska ha en plan för hur mobbning kan stoppas och förebyggas. Vi vill också ändra lagen så att det i första hand är den som mobbat en annan som ska byta skola, och inte den som blivit utsatt för mobbing. Vi vill också ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en särskild tillsyn av den psykosociala arbetsmiljön inom yrkesgrupper och hos arbetsgivare med särskilt hög sjukfrånvaro.

Med vänlig hälsning,

Väljarkontakter

nya moderaterna

Box 2080

103 12 Stockholm

 

08-676 80 00

www.moderaterna.se

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

September 2018

Organisation Mot Mobbning ber härmed att få ställa följande fyra frågor till våra riksdagspartier:

  1. Förs det någon diskussion i ert parti om förbättring av rutiner för att lösa mobbningsproblem i arbetslivet, skolan, på nätet osv?

       2. Är ert parti berett att beteckna mobbning som ett brott i brottsbalkens mening så som Centerpartiet och Liberalerna redan tagit ställning för?

       3. Anser ni att det behövs en genomgripande förändring vad gäller rehabilitering av mobboffer?

       4. Räknar ni med att nyformuleringen av arbetsmiljöverkets föreskrifter och den nya arbetsmiljömyndigheten är tillräckliga för att stävja mobbning?

 

Med bästa hälsningar,
Mats Jonsson

Augusti 2018

På senare tid har det talats mycket om trygghet som ett mänskligt grundbehov. Oftast handlar det om situationen i utanförskapsområden, där människor upplever det otryggt att bo och vistas. Politiska partier och andra organisationer levererar det ena förslaget efter det andra till hur tryggheten ska öka. Problemet försvåras naturligtvis av att upplevd grad av trygghet och verklig sådan kan skilja sig väsentligt. Men så länge livet går sin gilla gång räknar vi väl med att tillvarons lagar, både naturlagar och stiftade lagar, ger oss det skydd vi behöver.

Men plötsligt kan allting kastas över ända och katastrofen slå till. En liten gnista från en maskin, en vårdslöst hanterad låga e.dyl möter en miljö, som förberetts av månadslång torka och plötsligt står vi inför en situation, som vi inte bemästrar. All trygghet är bortblåst. Hektar efter hektar av grönskande skog förvandlas till en rykande och sotig pelarsal av svedda stammar. Hus och hem är hotade.Vägar blir oframkomliga, när brinnande träd faller över dem.  Kulturhistoriska och hemtrevliga byar byar kan bli dödsfällor. "Vådeld" låter som en gammalmodig form av fara, som det moderna samhället inte behöver frukta. Men så var det inte, visade det sig. Den moderna utrustningen och de mänskliga ansträngningarna från många håll i Europa kan i det akuta skedet bara begränsa eldens utbredning. För att släcka den behövs en ordentlig omsvängning i vädret med ihållande långvarigt regn.

På det individuella planet kan en mobbningskampanj i arbetslivet jämföras med vådeld. Den sveper fram bortom all reson, när vinden kastar elden från den ena trädtoppen till den andra. Tryggheten är utplånad och det som är kvar är ödemark.

Bästa hälsningar
Mats Jonsson

Juli 2018

"Tolv dagars fängelse vid  vatten och bröd" blev straffet för riksdagsmannen Samuel Danielsson från Årby i Lagga utanför Uppsala. Han hade deltagit i det såkallade uppträdet i bondeståndet 1755, en tvist som gällde förtroende-  och procedurfrågor. Men den instans han dömdes av var en för tillfället uppsatt "förräderidomstol". Makthavare som inte förmår föra dialog med folket finner överallt vägar att skrämma människor till tystnad genom uppskruvade brottsrubriceringar. Därmed försöker man också undgå misstanken om att man kränker mänskliga rättigheter.

Den som talar för kurdernas eller andra minoriteters sak i Turkiet blir formellt inte åtalad för detta, men kan dömas för  "brott mot turkiskheten", dvs den kemalistiska nationalmyten. I Iran avrättades ett antal kurdiska politiker, som förfäktade mänskliga rättigheter. Brottsbeteckningen var hädelse och de dömdes som "abdolhed", fiender till Gud.  Samma sak drabbade de anhängare till oppositionen som avrättades vid Stockholms blodbad. De hade fått amnesti för sitt politiska ställningstagande, men ärkebiskop Gustav Trolle kom på, att de istället kunde halshuggas som kättare.

I våra offentliga organisationer har makthavare funnit "bristande lojalitet" vara en användbar rubricering när man vill undanröja någon från arbetsplatsen. Med lojalitet avses därvid inte hängivenhet för verksamheten, utan anpassning till jantelagen och servilitet gentemot chefer. På många håll utvecklas sådana organisationer i alltmer inåtvänd riktning. Till slut kan organisationen påminna om en myrstack, som ständigt ökar i omfång , men inte producerar något av värde för omgivningen och där all verksamhet går ut på att behaga drottningen. Förhoppningsvis kan utmaning och konkurrens från den privata sektorn bidra till att sådana organisationer tillfrisknar och blir produktiva.

Det psykosociala och moraliska träsk i arbetslivet, som Maciej Zaremba avslöjat i "Mobbarna och rättvisan" är känt sedan tidigare, men har förtigits för att den såkallade svenska modellens tillkortakommande inte skulle avslöjas. Modellen innebär att förhållandena i arbetslivet bestäms genom förhandling och samförstånd mellan arbetsmarknadens parter.Detta kan också uppfattas som ett modus vivendi mellan högern och vänstern. Modellen har fungerat väl vad gäller materiella förhållanden, men inte alls ifråga om den psykosociala arbetsmiljön. I de stora kollektivens konsensus kommer den enskilda människan och den lille näringsidkaren i kläm. Då är det vår uppgift att slå larm och se till att Sverige besinnar, vilka förpliktelser ett rättssamhälle har gentemot de enskilda och de små.

De psykiska övergrepp, som Zaremba belyser, bör i rättstillämpningen jämställas med fysiska våldsbrott i brottsbalkens mening.I ett modernt samhälle ska våldsbrott naturligtvis hanteras av rättsväsendet. Inte sedan järnåldern har ju våldsbrott ansetts vara en förhandlingsfråga för de berörda parternas intresseorganisationer. Det är hög tid att ta ett samlat grepp på lagstiftningen mot kränkande särbehandling, social utstötning och diskriminering i alla former. Explicit förbud med straffsanktioner måste införas i brottsbalkens tredje eller fjärde kapitel.

En bidragande orsak till den aparta svenska utvecklingen är den värdenihilistiska Uppsalaskolan med sin lärare, filosofen Axel Hägerström. Han menade, att talet om människovärde och mänskliga rättigheter var en kvarleva av medeltida vidskepelse. Lärjungen Vilhelm Lundstedt, juridikprofessor och riksdagsman, sopade undan naturrätten och varje uppfattning om att rätten står över makten. Statsmaktens egennytta blev rättens högsta kriterium och därmed får den lilla människan nöja sig, oavsett hur illa hon blir behandlad av en blind byråkrati 

Denna särtradition har hindrat vårt land att utvecklas fullt ut till en västerländsk rättsstat, där även individens rättigheter gentemot stat och kollektiv respekteras som okränkbara. Här behövs en kulturförändring för att Sverige ska hinna ikapp och FN-deklarationen om mänskliga rättigheter och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna bli levande dokument i rättstillämpningen. I Sverige uppstår inte sällan stridigheter i rättsfrågor, som beror på att förvaltningskulturen behärskas av Uppsalaskolans traditioner, medan gemene man omfattar en mer naturrättslig  åskådning.  

Ett uttryck för maktens repressivitet i dagens offentliga organisationer är den såkallade tystnadskulturen, som  har granskats kritiskt av professor Lennart Lundqvist i Lund. Det förekommer rent av att chefer försöker förbjuda de anställda att kommunicera med förtroende eller styrelsemedlemmar. Detta slags förpliktelse till tystnad tillhörde inledningsskedet av Lenins revolutionära verksamhet. Hur det kan dyka upp i ett demokratiskt samhälle är en gåta.

Tystnadskultren är ett hot mot vital utveckling och entreprenöriell dynamik i organisationerna och hör inte hemma i ett öppet samhälle byggt underifrån. Makten måste ständigt bevakas och kontrolleras. De skrämmande Milgramexperimenten i USA visar, hur lätt makten kan manipulera människor och hur viktigt det är att civilkuraget hålls levande. Ättlingar till Samuel Danielsson sitter ännu idag som förtroendevalda i Uppsala.

Hälsningar
Mats Jonsson

Juni 2018

För några år sedan sökte jag komministertjänsten i Söderfors. Jag var ende sökande och kallades till intervju mitt i sommaren. Då körde jag de 37 milen från lantstället i Östergötland. När jag infann mig på angiven tid och plats fanns ingen där. Efter någon timme kom en dam förbi, som kände kyrkorådets ordförande och ringde upp honom. Ordföranden meddelade, att intervjun var inställd, eftersom det bara fanns en sökande. Körde alltså de 37 milen tillbaka och det gjorde mig detsamma för det var vackert väder och jag hade i alla fall fått tillfälle att se Söderfors och dess sevärdheter. Tjänsten utlystes därefter på nytt och ytterligare en sökande anmälde sig. Denne hade inte fullgjort de föreskrivna tolv månaderna som pastorsadjunkt och var alltså inte behörig vid ansökningstillfället, men fick ändå domkapitlets förord.

Tillsammans med mitt CV finns ett fint intyg från ärkebiskop Weman. Detta skickade jag med när jag för en del år sedan åter sökte tjänsten i Stenhagen. På vägen genom församlingskansliet försvann intyget och nådde aldrig domkapitlet. Det upptäckte jag när handlingarna återsänts till mig. På fackligt håll menade man, att sådant snarare är ett ärende för polisen än för facket. När saken undersöktes återfanns en kopia av intyget på personalchefens skrivbord. Detta kan naturligtvis tillskrivas den mänskliga faktorn. Men riksdagsledamoten Christer Winbäck och andra har visat, att det blivit en inte ovanlig sedvänja att försnilla handlingar när man vill ställa till det för någon.

Häromåret fick jag oväntat ett brev från domkapitlet med uppgift om vilka som sökt komministertjänsten i Tolfta och vilka som förordats. Bland namnen på de sökande fann jag även mitt eget. Det förvånade mig, eftersom jag överhuvudtaget inte sökt denna tjänst. För att få ett avslag behöver man alltså inte ens besvära sig med att söka. Det är ju bekvämt.

Sådana episoder föranleder mig att anta, att mina handlingar, vitsord och referenser är helt obehövliga för bedömningen av mig. Det är inte dessa som ligger till grund för omdömet. Men vad kan det då vara? Hösten 2010 sökte jag en liten syssla vid Sveriges Kristna Råd och kallades till intervju bland 16 sökande. Bland intervjuarna fanns en dam från nationella Kyrkokansliet. Jag kände henne inte och vi hade aldrig träffats tidigare. Men hon kunde meddela, att "det man säger om dig är att du är lysande på egen hand men att du inte kan jobba i projekt". Men nu har jag faktiskt genomgått ett vetenskapligt test och ett färgglatt pajdiagram förklarar, att jag är en utpräglad samarbetstyp.

Nyligen har facket tagit reda på, att jag i domkapitlet räknas till kategorin olämpliga med hänvisning till "samarbetssvårigheter", "eget race" och liknande standardfraser. Efter mer än femton års strid är vi alltså tillbaka på ruta ett igen. Att Arbetsdomstolen i domen den 30 november 2005 på alla punkter underkände uppfattningsförmåga, trovärdighet och omdöme hos min motpart föranleder ingen reflektion. Inte heller domstolens sammanfattning, att arbetsgivarens åtgärd utgjorde en "svår felbedömning" som ledde till en "allvarlig kränkning".

Domstolen ogiltigförklarade därmed avskedandet av mig, men kyrkonämndens ordförande, som skaffat sig ensam delegation på ärendet meddelade i brev två dagar efter domen att han inte hade för avsikt att lyda domstolen. DEt betyder att både vetenskap och juridik står sig slätt gentemot en massiv folktro och kafferumsprat. Då är det mörka tider.

I många fall av social utstötning, uppsägning och utköp talas det idag om "samarbetssvårigheter". Termen är vär särskild uppmärksamhet, för den betyder inte vad man vanligtvis föreställer sig. I släptåg med New Public Management från slutet inträffade en hierarkisering av arbetslivet. Verksamheter som tidigare fungerat på ett kollegialt sätt skulle ledas av en uppsättning chefer på flera nivåer. Endast hos cheferna skulle det finnas initiativkraft, information och makt. 

I verkligheten medförde detta, att mängder av osäkra chefer känner sig hotade av underställda med bättre utbildning och större initiativförmåga och skrämmer anställda till lydnad med hot om lägre lön eller uppsägning. "Samarbete" betyder då ingenting annat än underkastelse. Samtidigt stämplas initiativrikedom som "eget race". Det optimala samarbetet är väl då det som man levererar när man obduceras.

För någon tid kastade den femte av mina efterträdare som präst i Stenhagen in handduken och tjänsten blev ledig igen. Det vore ju ett tillfälle att ge Stenhagenstriden en harmonisk avslutning och samtidigt upprätta kyrkans anseende. Per mejl får då kyrkorådet veta, att tjänsten inte kommer att utlysas, utan tillsättas genom omflyttning av tjänsteinnehavare. Ibland undrar jag: Är detta Sverige? Eller lever jag i en bananrepublik?

Hälsningar
Mats Jonsson

Maj 2018

På den tiden när Sverige ännu inte hade någon stark centralmakt, då hanterades mord och dråp i rättsligt avseende som om det vore fråga om tvistemål.  Gärningsmannens och den dräptes släktingar samlades vid tinget och kom överens om ett lämpligt skadestånd. Sedan var saken ur världen och alla gick hem till sitt. Inte förrän på Gustav II Adolfs tid lyckades kungamakten slutgiltigt genomdriva, att handlingar av detta slag skulle anses som brott mot hela samhället, inte bara mot en viss släkt, och att de skulle dömas och bestraffas av rättsväsendet och inte lösas genom förhandling och förlikning. För oss i västerlandet idag framstår det som självklart, att detta är det enda rimliga. Men på sina håll i den muslimska världen finns möjligheten vid mordrättegångar, att den mördades släktingar förklarar inför domstolen, att de förlåter mördaren, varvid denne släpps fri. Detta känns nog också besynnerligt för en mer västerländskt fostrad person.

Mobbning kan anses vara ett socialt mord. Ibland medför mobbning rent fysiskt vållande till annans död. Men här håller samhället än så länge tjurskalligt fast vid sådana ålderdomliga förhandlingslösningar, som jag beskrev ovan, med skillnaden att de berördas släktingar är utbytta mot arbetsmarknadens parter. Mobbning anses inte som ett brott mot den enskilde, utan mot kollektivavtalet. Som skyldig kan den anses, om nu någon sådan finns öht, som försummat ett formellt delegerat arbetsmiljöansvar, inte den eller de som utfört mobbningshandlingarna.  

Detta är en besynnerlig form av  rättskipning och oförenlig med nutida västerländskt synsätt.  Mobbning måste uppfattas som ett brott mot den enskilde och hanteras i enlighet med straffrättens vanliga principer.

Den synpunkt som är i ropet för tillfället är ju att lösningen ligger i att ge chefer bättre utbildning. Detta är särdeles naivt med tanke på att chefer så ofta själva initierar och deltar i mobbning. Att högre utbildning utan vidare medför högre moral är ingalunda självklart.

Hälsningar,
Mats Jonsson 

April 2018

I fjäderfäskötseln särskiljer man två typer av mobbning. Den ena innebär att en höna som är sjuk eller skadad blir hackad till döds av de andra. Det uppfattas som att hönorna försöker skydda gemenskapen mot smitta och undergång. Den andra kan inträffa i samband med för trånga utrymmen, centralisering av fodertillgången och avsaknad av tupp.

Inför svenska folkets storögda blickar utspelar sig nu ett skådespel, som kanske skulle vara skrattretande om det inte vore så skrämmande. Vilken typ av mobbning det handlar om i Svenska Akademien undandrar sig till stor del en utomståendes bedömning, men somliga drag, som är typiska för en organisation i kris och konflikt kan ändå iakttagas.

När stormvindarna började vina i samband med avslöjandena av turerna omkring "kulturprofilen" slöt sig ledamöterna samman, stängde dörrar och fönster och hoppades att ovädret skulle blåsa över. Man uppfattade att hotet fanns utanför. När stormen blev värre trängde kalla vindar in i den slutna kretsen och åstadkom splittring. Enskilda ledamöter försökte rädda sig genom att kasta skulden på varandra. Man söker syndabockar och hackkycklingar. Men "kulturprofilens" beteende har varit känt i bortemot 30 år utan att någon haft kurage att sätta stopp. Inte heller har man haft vett att avstyra jävsförhållandena ifråga om stödet till profilens verksamhet. Ett rimligt och moget agerande vore nu att ledamöterna gemensamt tar på sig skulden. 

Som förklaring till allt kackalorum kan man säkert finna omedvetenhet om elementär gruppsykologi och bristande självinsikt hos ledamöterna. Därför står de nu med rumpan bar bakom frackskörten. Men det finns också drag i organisationen som har befrämjat en osund kultur. Akademien styr sig själv och kompletterar sig själv genom inval. Detta bäddar för kompisvälde och uniformitet. Det finns andra kompetenser som man hade behövt, men inte tillgodosett i organisationen. Om man ser på innehavarna av de 18 stolarna genom tiderna ser man att det tidigare fanns fler ledamöter med vidare samhällelig, juridisk och annan kompetens. I slutna organisationer finns alltid risken att man utvecklar alldeles egna och säregna rättstraditioner.

I arbetslivet finns lärdomar att dra och fenomen att se upp med. Ambitionen att göra alla delaktiga när någon ny ska anställas är ju i och för sig vällovlig. Men den kan också medföra, att kravet på att den nya medarbetaren ska passa in i gruppen går före en mer saklig kompetens. Likaså ser vi ofta i mobbningssammanhangen, att ledande mobbare i arbetsgrupperna föreställer sig, att ett tillräckligt och legitimt skäl för brutal utstötning är att någon på subjektiva och osakliga grunder inte anses passa in.

Hälsningar
Mats Jonsson

Mars 2018

"Översteprästerna och hela rådet sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden". Matt. 26:59. Berättelsen om Jesu lidande läses så här års i katedraler, kyrkor och kapell runt hela jorden. Den är säkert världens mest lästa mobbningshistoria.

 Av texterna framgår, att viljan att undanröja Jesus kom först. Därefter letade man fram eller konstruerade de argument som behövdes. Händelseförloppet är det samma i vilken mobbningshistoria som helst. De judiska myndigheterna hade inte befogenhet att utmäta och verkställa dödsstraff. Detta tillkom den romerska övermakten, personifierad i ståthållaren Pontius Pilatus. För att få Jesus dömd till döden måste hans fiender hitta argument som var giltiga inför Pilatus och hans romerska juridik. Interna judiska kontroverser var inget som romarna brydde sig om. Därför kom man på att beskylla Jesus för att vilja störta den romerska övermakten. Därigenom framställde man sig samtidigt själv som lojal och lydig gentemot denna. Mobbarnas förmåga att manipulera makten känns igen.

Texterna meddelar också, att Pilatus var mycket väl medveten om, att Jesu fiender drevs av avund att agera som de gjorde . Avund och rädsla för konkurrens om makten är nog de största enskilda faktorerna i mobbning i alla tider. Tydligen förstod Pilatus också att anklagelserna mot Jesus var falska.   Men för honom gällde det inte främst att skipa rättvisa, utan att manövrera mellan olika maktintressen och konstellationer. Det brukar vara så som maktens företrädare ser på tillvaron och sin egen plats i den.

Falska beskyllningar tillhör den ordinarie rekvisitan i de flesta mobbningssammanhang. I samband med omplacering, uppsägning eller avsked kan chefer och arbetsgivare presentera långa listor med skäl, som är halvsanningar, mer eller mindre medvetna missuppfattningar, rena påhitt eller helt ovidkommande. Trots att de ofta är tämligen lätta att tillbakavisa med fakta har falska beskyllningar en benägenhet att hänga sig kvar.Det beror på att de är framsprungna ur manipulativa hjärnor och försetts med ett sken av sannolikhet. Därför kan falska beskyllningar suga sig fast som blodiglar i den drabbades medvetande och i omgivningens minne.

 Även arbetsdomstolen äventyrar sin värdighet genom att ägna energi åt uppenbart osanna tillvitelser och struntartade påståenden. Det märkliga är att man aldrig hör talas om ansvar för osant intygande, förtal eller mened i dessa sammanhang, trots att arbetsgivare och chefer kan sitta och ljuga hela domstolen rätt upp i ansiktet. Om arbetsdomstolen inte tar sig själv på allvar hur ska man då kunna begära, att andra ska göra det?

Glad Påsk!

Mats Jonsson

Februari 2018

"Varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden". Så står det i artikel 31 med rubriken "Rättvisa arbetsförhållanden" i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta är en av formuleringarna av det vi kallar mänskliga rättigheter.

Nu har de mänskliga rättigheterna tyvärr inte den allmänt accepterade och giltiga ställning runt hela jorden som man ofta föreställer sig. I länder som präglas av en stark tradition av envälde och självhärskardöme som tex Kina och Ryssland, för att inte tala om Nordkorea, har man svårt att tänka sig, att den enskilda lilla människans rätt skulle betyda någonting jämfört med härskarens vilja.

I länder med muslimsk kultur kan man knappast acceptera tanken, att det finns mänskliga rättigheter som står över den islamiska lagen, dvs sharia.

Men Sverige då? Ibland kan man få intrycket att vi anser oss vara världsbäst på mänskliga rättigheter. Men är det så? I en artikel med rubriken "Värderingar i praktiken" i Upsala Nya Tidning den 15 februari skriver Bengt Gustafsson, Lars H Gustafsson, Bo Nylund och Roland Söderberg  bl.a.

"I svensk tradition ses inte de mänskliga rättigheterna som obligatoriska utan i bästa fall som vägledande och ibland som förhandlingsbara brickor i ett politiskt spel. Ja, frågan är om inte en svensk värdering  är just att allt är förhandlingsbart".

Författarna har kommit något viktigt på spåren. Den starka tilltron till majoritetsdemokratin och  vår underutvecklade maktfördelningsordning medför, att man i Sverige har svårt att acceptera, att en enskild individ skulle kunna ha rätt gentemot en stor institution eller ett starkt kollektiv. Hela denna hållning kommer tydligast till uttryck i den "svenska modellens" paradgren , arbetsrätten. I Arbetsdomstolen utgör en kränkt och förfördelad individ en bifigur. De viktiga aktörerna är de stora kollektiven, arbetsgivarparten och facket. Syftet med tillställningen är att dessa genom förhandlingar ska nå koncensus. För mycket länge sedan löste man mordfall på det sättet även i Sverige. I trakter med s.k. hederskultur gör man så fortfarande.

Hälsningar
Mats Jonsson

Januari 2018

It just ain´t right! Så utropar lille Elmer med kraft i ett avsnitt av "Lilla huset på prärien". Elmer var lite knubbig till fysionomin och trivdes bäst med att sköta grisarna på föräldrarnas farm. När han kom som ny till skolan blev han retad och mobbad av de stora pojkarna. och naturligtvis av handelsman Olsens odrägliga dotter.

När han blev omkullknuffad i leran där grisarna gick var han nära att förtvivla.

Men då kom Elmers pappa och uppmuntrade honom att resa sig upp och hävda sin rätt. Så Elmer fattade mod, gick tillbaks till skolan och höll ett strafftal till dem som mobbat honom. "It just ain´t right", sade han. Barnen förstod att de hade gjort fel och valde Elmer till ordförande i elevrådet. Så kan det sluta i en berättelse för barn.

I vårt nutida vuxenliv är det annorlunda. Det som vållar allra störst frustration och förtvivlan hos mobboffer är att skillnaden mellan rätt och fel tycks vara upphävd. Många mobboffer gör stora ansträngningar för att sätta sig in i de regler och förordningar, som officiellt gäller i arbetslivet och avfattar skrivelser och t.o.m. böcker i frågan bara för att finna, att myndigheter och institutioner, som har ansvar i detta sammanhang inte bryr sig det minsta om skillnaden mellan rätt och fel.

Det har nyligen påvisats,att Sverige inte längre är det  korruptionsfria samhälle, som vi är vana att tro. Men vi är ännu inte vana att hantera vår situation i ett korrupt samhälle.

Men varför skulle vi ens behöva det?  Det är Sverige vi lever i. Inte Somalia.

 

Bästa hälsningar,

Mats Jonsson

December 2017

"Helande hämnd" är titeln på en självbiografisk bok som kom ut häromåret. Författaren berättar om sin barn- och ungdomstid i skolan, där han ständigt var utsatt för grov mobbning. Känslor av ångest och skam och självmordstankar förföljde honom, men också hämndbegär. Efter 36 år satte han sina planer i verket , letade reda på mobbarna och började trakassera dem. När han tyckte att det kunde räcka anmälde han sig själv för polisen och tog sitt straff. Det var det värt, tyckte han. Ingen som utsatts för mobbning är förvånad.

Både metookampanjen och arbetet mot mobbning visar hur farligt det är för hela samhället om utsatta människor inte upplever att rättsväsendet ger dem tillräckligt skydd. Då kan följden bli utomrättsliga aktioner och handlingar där människor tar lagen i egna händer. I somliga fall av s.k. skolskjutningar har det rört sig om unga personer, som upplevt mobbning under sin skoltid och återvänder långt senare för att ta hämnd med vapen i hand.

Ett antal utpekade sextrakasserare har avlägsnats från sina arbetsplatser, men utan att arbetsrättsliga procedurer egentligen har hunnit ikapp. Hur omfattande ska trakasserierna vara för att utgöra skälig grund för varning, uppsägning eller avsked? Här måste arbetsrätten skyndsamt preciseras så att hanteringen blir rättvis och likartad. 

Om rättssystemet visar slapphet mot sexuella trakasserier kan det också medföra ännu större svårigheter för integrationen. I familjer från länder präglade av hederskultur kan reagera med att hustrur och döttrar hålls instängda och beslöjas ännu mer. Det kan också bli så att fäder och bröder i sådana fall blir ännu mer vaksamma, hämndlystna och misstänksamma mot det svenska samhället.

Det är alltså ytterst angeläget, att lagstiftning och rättstillämpning i dessa sammanhang utvecklas och skärps i enlighet med allmänt rättsmedvetande. OMM arbetar för att mobbare och trakasserare ska lagföras, inte lynchas eller lönnmördas. 

Hälsningar

Mats Jonsson

November 2017

Metoorörelsen har vällt in över världen med en våldsam kraft. Ingen kommer undan och den kommer utan tvivel att bli en vattendelare ifråga om lagstiftning och rättsskipning.

Det finns tydliga beröringspunkter mellan sexuella trakasserier och mobbning. En handlar om skillnad ifråga om maktposition mellan offer och förövare. Den som utsätts är underlägsen både i organisationshänseende och mentalt och inte sällan helt handlingsförlamad. Förövaren utövar makt genom hot. Den som sätter sig till motvärn hotas med svårigheter i karriären, sämre arbetsvillkor eller rent av uppsägning.

En annan beröringspunkt handlar om skammen. Den som utsätts är ofta benägen att ta på sig både skuld och skam över det som sker. Och förövaren kastar ved på brasan. "Som du beter dig får du skylla dig själv", kan det heta. Genom att initiera förtalskampanjer kan förövaren förlama offret och befästa sin egen position.

Särskilt cyniskt är det, när förövaren själv utpekar offret som mindervärdigt och lösaktigt med hänvisning till gärningar, som förövaren själv utsatt offret för. Sådant absurt beteende är inte alldeles ovanligt. 

Sexuella trakasserier kan också vara en del av sådana trakasserier, som ingår i ett mobbningsskeende och alltså del i ett större sammanhang.

Överallt inser nu lagstiftare och rättsskipare att de gjort för lite och måste inskrida med kraft. Detsamma bör gälla för mobbning. Därför startar OMM nu en kampanj under beteckningen  # weetoomobbningdödar.

Hälsningar

Mats Jonsson

Oktober 2017

Vår nuvarande utrikesminister, Margot Wallström, gjorde sig tidigare bemärkt för sin kamp mot våldtäkt som ett medel i krigföring. Liksom i fråga om mobbning har man också här ofta gömt sig bakom dimridåer och hänvisat till krigets kultur och struktur. Men Wallström hävdade med eftertryck och med rätta, att det i varje enskilt fall finns en eller flera konkreta våldsverkare, som måste spåras upp och ställas till personligt ansvar i domstol. På något annat sätt kan man inte komma till rätta med problemet.

Därför är det olyckligt, att nu senast psykologen Ulrich Stoetzer går ut offentligt och hävdar, att ansvaret för mobbning inte ska läggas på någon personligen och att det är tillräckligt att se över miljöerna. Då är vi tillbaka bortom dimridåerna igen.

Här har vi fått, eller borde ha fått, en viktig lärdom av rättegångarna i Nürnberg efter andra världskriget. De anklagade hävdade, att de bara lytt order och tänkt och gjort som alla andra. Dvs följt rådande kultur och struktur. Men domstolen slog fast, att varje människa har ett eget ansvar och är skyldig att iaktta etik och moral, även om andra inte gör det.

Detta synsätt har sedan dess varit vägledande i rättegångar mot många andra krigsförbrytare från olika länder. Jag är övertygad om att detta också överensstämmer med allmänt rättsmedvetande. Det skulle en lagstiftning mot mobbning också göra.

Hälsningar

Mats Jonsson 

September 2017

"Hung by mistake. He was right, we were wrong". Så står det på ett enkelt gravmonument någonstans i Vilda Västern. Där vilar någon som blev lynchad. Det finns handlingar, som liknar mobbning eller kan betecknas som varianter av mobbning. Lynchning är en av dem.

En annan är diskriminering. Detta är i princip detsamma som mobbning, men riktar sig mot personer, som tillhör vissa minoritetsgrupper, vilka definieras i diskrimineringslagstiftningen i brottsbalken. Den som inte tillhör någon sådan minoritetsgrupp saknar alltså detta skydd i lagen. Detta är naturligtvis orättvist.

Ytterligare en variant är pennalism. Skillnaden gentemot mobbning kan vara att mobbning syftar till att stöta ut någon ur ett socialt sammanhang medan pennalism mer har karaktär av initiationsrit. I vilketdera fallet går handlingarna ut på att manifestera en makthierarki.
Beteenden av detta slag har på senare tid uppmärksammats vid Lundsberg och andra internatskolor. Pennalism har traditionellt också förekommit i brukssamhällen, där de som var nybörjare i industriarbetet utsattes för plågsamma och förnedrande handlingar av äldre arbetare.

Den som ingrep med resoluta åtgärder mot pennalism och mobbning i det militära var Gustav Vasa.  I ett öppet brev till adeln, fogdarna, krigsbefälet, skyttarna m.fl år 1552 förbjöds det att "underkuva, pucka eller illa traktera våra knektar, synnerligen de som uti vår tjänst nyss antagna äre eller härefter bliva kunna, kallandes dem tröskare, burbengler eller andra obekvämliga namn för det de till äventyrs icke så skickliga äre som de där längre tid tjänt have."

Hälsningar
Mats Jonsson

Augusti 2017

När det gäller att identifiera orsaken till mobbning finns det, som jag tidigare pekat på, två huvudspår. I det ena ser man orsaken i samhällsstrukturerna, i det andra ser man dem hos individen. Det första synsättet är utmärkande för marxistiskt tänkande, det andra anses typiskt för ett liberalt sätt att se på saken. På senare tid har detta motsatsförhållande kastats omkull av det moderna s.k. "identitetstänkandet". Det innebär sammanfattningsvis, att skillnaden mellan vänster och höger upphävs i detta avseende. Debatten får nytt bränsle genom att Karl Poppers klassiska arbete om "Det öppna samhället och dess fiender" kommit ut på nytt.

 En fråga som kvarstår är följande: Är det strukturerna som styr individerna, eller är det individerna som styr strukturerna? Det kan man ju fundera över.

Under tiden vill jag härmed lansera följande synsätt, som jag just kommit att tänka på, nämligen att mobbning uppstår genom samverkan av orsaker på ett makroplan och orsaker på ett mikroplan.

Det är ungefär som med krig. Där kan finnas lokala gränskonflikter, etniska motsättningar, bråk om vattenvägar och marknadsplatser. Detta är mikroplanet. På makroplanet kan det finnas dynastiska konflikter, motsättningar över nationsgränser, oenighet om världshandeln mm.

Eller ungefär som när man ser väderleksrapporten på TV.
Man får se en stor karta med vindar från Atlanten som sveper in över hela Europa. Sedan får man se på en liten karta hur detta ter sig i nordvästra Svealand. Det stora och det lilla hör samman.

För att mobbning ska uppstå tror jag alltså, att faktorer på makroplanet och på mikroplanet måste samverka. Det räcker inte med bara det ena. Eller det andra.

Hälsningar,
Mats Jonsson

Juli 2017

Den som ger sig ut i skogen för att jaga måste bl.a  kunna sikta ordentligt. Det räcker inte med att bära med sig en dyrbar utrustning. Och det duger inte att bränna av ett hagelskott rakt ut i terrängen så fort man hör att något prasslar i buskarna.

Diskussionerna om mobbning har en tendens att glida iväg och handla om alla möjliga saker, tex arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljöfrågor i allmänhet, stress i arbetslivet, överansträngning, utbrändhet, sjukskrivning, försäkringsjuridik, management och organisationsfrågor, dysfunktionalitet hos chefer mm. mm.

Allt detta har sin betydelse, men vi får inte tappa fokus! Vår uppgift framgår av namnet, Organisation Mot Mobbning. I det arbetet kommer vi i beröring med många olika frågeställningar. Visst ska vi ägna dem också ett tillbörligt intresse, men för att komma framåt måste vi behålla fokus på vårt huvudsakliga syfte. Kampen mot mobbning.

Hälsningar
Mats Jonsson

Fler artiklar...

  1. Juni 2017